Finns det “svensk AI”? Ser allmänheten positivt eller negativt på utvecklingen? Blir det en politisk fråga? Ser man några viktiga samhällsfrågor kring AI?
Dessa frågor var utgångspunkten för ett mycket intressant frukostseminarium anordnat av AddAI som vi deltog på idag med presentation av den undersökning som AddAI gjort tillsammans med Novus där över 1 000 svenskar har tillfrågats om sin syn på en nära framtid med AI och smarta algoritmer.
Vi befinner oss just nu i ett vägskäl, där man kan se två olika extremer eller en mellanvariant till hur utvecklingen kan gå, dvs (i) ett dyspotiskt scenario där det enda målet är att maximera vinster och produktivitet utan att ta hänsyn till konsekvenserna för människor och miljö, och utan etik och transparens, (ii) ett utopiskt scenario där AI används för att maximera människors frihet, göra samhället säkrare och rättvisare, och med full transparens kring systemens beslut och bevekelsegrunder, eller (iii) ett scenario där vi hamnar i det klassiskt svenska någonstans ”mittemellan”. Diskussionen om AI och utvecklingen sker ofta med samma personer inblandade, oftast personer som utvecklar AI eller som på annat sätt är experter inom området. Tanken med undersökningen var att bredda bilden, och förhindra ett tunnelseende, genom att få med allmänhetens syn i diskussionen. Finns det ett utbrett förtroende eller rädsla för framtiden?
Resultatet från undersökningen analyserades av den eminenta panelen med Daniel Akenine, Rebecka Cedering Ångström, Helena Blackbright, Jonas Stier, Cecilia Magnusson Sjöberg, Mats Elzén och Peter Blid, utifrån sex olika fokusområden:
1. Säkerhet
Hur ser allmänheten på riskerna och har de förtroende för algoritmer? Nej, svaren gav en tydlig bild av att det finns en stor misstro mot att vi kommer att lösa säkerhetsfrågorna. Man tror att det finns en vilja från både statligt och privat håll, men att det helt enkelt inte går att skapa tillräckligt bra system som klarar av att hantera dessa frågor.
2. Makten och demokratin
Det fanns en viss övervikt mot att man litar mer på beslut fattade av en person (en myndighetshandläggare) än på automatiska beslut, men det var inte så stor skillnad. Det kan ha att göra med att man tror att automatiska beslut är mer fördomsfria, även om man i kontakter föredrar att tala med en person hellre än en bot. Offentlighetsprincipen och transparens upplever många som viktiga frågor, men många har svårt att se kopplingen mellan demokrati och AI-utveckling. 25 % av de tillfrågade uppger dock att de litar mindre på fakta idag än tidigare.
En av deltagarna på frukostseminariet gjorde även ett mycket intressant inspel kring demokrati-begreppet och menade att detta är för snävt. Data hanteras idag inte inom nationella gränser utan sprids och används globalt via techföretag och andra aktörer. Information om svenska medborgare med dubbla medborgarskap kan även utnyttjas för missbruk och förtryck av andra stater.
3. Integritet och förtroende
De flesta tillfrågade såg ett kommande övervakningssamhälle som en tydlig och oundviklig konsekvens av AI-utvecklingen. Transparens är en förutsättning för intregritet, men dagens offentlighetsprincip räcker inte för att ge tillräckliga åtkomsträtter, dvs att få ut algoritmerna som visar hur det automatiserade förfarandet fungerat. Frågor om förtroende, vem man kan lita på när det gäller känsliga personuppgifter och övervakning, var därför några av de frågor som gav mest upphov till oro.
4. Jobb och utbildning
En övervägande majoritet ansåg att utbildning blir allt viktigare för att få ett bra jobb i framtiden. När det blir större konkurrens om de allt färre arbetet som blir kvar, som dessutom blir allt mer kvalificerade, kommer det krävas en högre nivå av både grundutbildning och kontinuerlig vidareutbildning. En intressant fråga är vem som ska ansvara för detta i förlängningen. Staten, den enskilde eller arbetsgivaren?
5. Framtiden med AI
Ett mycket intressant grepp togs vid undersökningen, så att 500 av deltagarna fick besvara frågan om de kände oro för en framtid med AI allra först i undersökningen, och 500 av deltagarna fick besvara frågan sist. Det visade sig då att de 500 som besvarade frågan efter att de besvarat övriga frågor i undersökningen var betydligt oroligare. Det visar på hur komplexa frågeställningarna är och att ju mer insatt man blir, desto mer inser man problemen och konsekvenserna av de vägval vi gör för utvecklingen framöver.
6. Integration människa och maskin
Tre fjärdedelar av de tillfrågade tyckte att det var viktigt att veta om ett telefonsamtal skedde med en annan människa eller med en dator. Dels av principiella skäl och dels för att kunna värdera om hade förtroende för svaren.
Sammanfattningsvis listades de frågor som gjort störts avtryck, dvs där mer än hälften av de tillfrågade hade en tydlig åsikt, vilka var:
- Mer övervakning
- Fler säkerhetsbrister
- Ökad makt för techbolag
- Svårare att veta vilken data företag samlar in
- AI i offentlig sektor bör vara tillgänglig
- Utbildning viktigt för att få ett bra jobb
Dessa frågor speglar också mycket av det som lyfts fram i mediebevakningen, som får stor genomslagskraft, då kunskaperna generellt om AI är relativt begränsad bland allmänheten.
Den detaljerade undersökningen och mer information går att få via Novus.