Igår deltog vi på Internetdagarna 2018 om Artificiell intelligens: det nya gränslandet, som anordnades av AddAI. Under dagen diskuterades bl.a. vad AI kan göra idag och imorgon, praktiska tillämpningar, hur AI kommer påverka arbetsmiljö, arkitektur, hållbarhetsfrågor, etik, de juridiska konsekvenserna och hur människa och AI kan arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt.
AI-delen av dagen inleddes av Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft, med en överblick över vad AI är idag och imorgon. AI har idag blivit ett begrepp som är nästintill överanvänt, men vad är egentligen status? Är det mest en hype eller hur långt har utvecklingen kommit?
Anledningen till att vi talar om AI så mycket just nu, fast det funnits längre, är att det har hänt så mycket utvecklingsmässigt de senaste åren. AI har tagit jättekliv framåt och uppnått mänsklig förmåga på en mängd områden som textförståelse, språkförståelse, översättning m.m. Än så länge dock mestadels på forskningsnivå.
I rapporten ”Artifical Intelligence in Europe” som tagits fram av EY på uppdrag av Microsoft framgår att hälften av de tillfrågade svenska företagen räknar med att AI kommer att ha mycket stor inverkan på deras kärnverksamhet och hela 80 % förutspår att utvecklingen av AI kommer att öppna helt nya affärsområden för företaget. Det som är intressant med just AI, är att det till skillnad från många andra förändringar kommer från ledningen, dvs att det är en top-down-rörelse, inte en bottom-up, som är vanligare när det handlar om disruptiv innovation.
Än så länge är det dock få företag som använder AI-lösningar i någon större utsträckning i praktiken. AI är ett brett begrepp, och många av teknologierna är komplicerade och befinner sig i ett ganska tidigt skede av utvecklingen. Det som de flesta satsar på är maskininlärning och att det framförallt handlar om att använda tekniken för att automatisera arbetsuppgifter, eller att förutspå utvecklingen baserat på analys av historiska data samt ta fram insikter ur stora datamängder. Att dra nytta av AI för att utveckla kundrelationen, eller som ett mer avancerat beslutsstöd på strategisk nivå är sådant som diskuteras i ledningsgrupper snarare än något som är på väg att implementera inom den närmaste framtiden.
Daniel Akenine poängterade att Sverige ligger något bättre till än det europeiska genomsnittet, men att mycket kommer att handla om hur snabbt och smart företag implementerar tekniken, och att lagstiftningen hänger med. I rapporten framgår att många företag anser att bristen på regleringar är ett stort hinder för utvecklingen.
Regeringen har satt som mål att Sverige ska bli världsledande i tillämpad användning av AI-teknologier och har bl.a. gjort en särskild satsning på högskoleutbildning inom AI. (Läs mer här: ”Färdriktning för artificiell intelligens” och ”Regeringen satsar på vidareutbildning inom AI”.) Regeringen har även tillsatt en särskild digitaliseringsrättsutredning ”Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering” (SOU 2018:25) som haft i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen för att underlätta utvecklingen framåt.
Maria Nyström Agback, jurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog diskussionen om lagstiftningens betydelse för AI-utvecklingen vidare med en mer avslappnad inställning när hon konstaterade att det oftast är så att lagstiftningen inte hinner med utvecklingen. Detta behöver dock inte vara av ondo menade hon och framförde dessa tre anledningar för detta:
1. ”Lagar programmerar inte verkligheten” – Jo, lagar påverkar beteenden, men det finns en övertro på lagars effekt. Saker slutar faktiskt inte hända bara för att man förbjuder dem. För att lagar ska fungera måste det också finnas en allmän acceptans för att sådana lagar behövs och en vilja hos de flesta att följa lagarna.
2. ”Utveckling av lagar pågår” – Lagändringar är på gång. Och AI-samhället är ju i vissa delar redan här. Rent lagmässigt går det att få tillstånd för självkörande bussar, drönare och annat.
3. ”Det behövs inte lagar om allt” – Rättssystemet fungerar även utan heltäckande lagar. Eftersom det varken är möjligt eller lämpligt att ha en regel för varje tänkbar situation som kan uppstå i tillvaron, utgår vårt rättssystem från allmänna regler som måste tolkas hur de passar in i just den enskilda situationen, även när det gäller en AI-relaterad situation.
Läs alla rapporterna från Industridagarna här:
- Rapport från AddAI 2018 del 1 – AI idag och imorgon
- Rapport från AddAI 2018 del 2 – AI i praktiken
- Rapport från AddAI 2018 del 3 – AI och människan tillsammans
- Rapport från AddAI 2018 del 4 – digitala personer, en ny rättsfigur?
- Max Tegmark on the Power, Steering and Destination of AI – keynote at Internetdagarna 2018