VQ-grundaren Ann Björk intervjuades nyligen av Ron Cohen till Sharp Recruitments artikelserie om sin syn på innovation, digitalisering och alternativa karriärval inom juristbranschen, samt hur utvecklingen har gått framåt under de tio år som har gått sedan starten av VQ.
När ni startade VQ 2010 så existerade knappt termen Legal Tech och idag cirka 10 år senare så känns det som att det är det alla pratar om. Hur ser du på utvecklingen av området under det senaste decenniet?
Det har varit en fantastiskt spännande och rolig resa med VQ. När vi (min kollega Helena Hallgarn och jag) startade verksamheten 2010 med en vision om att digitalisera och utveckla juristbranschen fanns det inte något större intresse för dessa frågor, och begreppet Legal Tech var som sagt knappt uppfunnet. För att väcka uppmärksamhet och intresse för innovation och affärsutveckling började vi därför anordna VQ Forum, som under dessa tio år blivit en mötesplats där olika aktörer på juristmarknaden kunnat samlas för inspiration och diskussioner. Vi ville också vara med och påverka utvecklingen själva, så därför skapade vi tjänsten VQ Legal (en avtalsrobot som standardiserar skapandet av juridiska dokument). Den möttes med en viss skepticism i början, milt sagt. Dels var det helt nytt att kunna tänka sig att använda någon annans juridiska dokument istället för sina egna mallar och dels fanns det ett stort motstånd mot att betala för en tjänst som effektiviserade arbetet, vilket i slutändan skulle leda till färre timmar att ta betalt för. Så utvecklingen har verkligen gått framåt sedan vi startade. Idag är VQ Legal en branschstandard som det i princip förutsätts att alla större byråer och revisionsbyråer använder, och Legal Tech och digitalisering ligger högst upp på de flestas agendor. De senaste åren har utvecklingen tagit än mer fart, med etablering av nya aktörer, Vinnovas särskilda satsning på innovationer inom juristbranschen och flera spännande försök till nytänkande. Juristbranschen befinner sig just nu i ett väldigt intressant skede som det ska bli otroligt roligt att vara en del av framöver!
Inom rekryteringsbranschen pratar man mycket om att man ska automatisera processen och bli mer digitala. Vi kan uppleva att många pratar om det men att det är ganska få aktörer i slutändan som blir mer digitala. Upplever ni samma sak och ser samma mönster inom juristbranschen?
Ja, absolut. Det finns ett stort intresse (och även oro) för digitalisering och teknikutvecklingen. Covid-19-situationen har ju också aktualiserat dessa frågor, och t.ex. lett till fler digitala möten m.m. Men än så länge har branschen inte förändrats så mycket, utan vi befinner oss fortfarande i ett första steg av digitaliseringen där fokus ligger på intern effektivisering. Dvs, det handlar främst om att använda IT-verktyg för att utföra det nuvarande arbetet snabbare och effektivare, inte om att i grunden förändra arbetssätt, affärsmodeller och kunderbjudande med hjälp av teknik.
Har bolagsjuristen i Sverige blivit mer modern (digital) anser du?
På många företag har bolagsjuristavdelningarna blivit mer sedda som en ”vanlig” avdelning inom företaget, med samma krav på effektivisering och resultat, vilket har drivit på modernisering och digitalisering. I en undersökning som Wolters Kluwer nyligen genomförde visade det sig dock att många fortfarande saknar en tydlig strategi och budget för digitaliseringsarbetet. Många bolagsjurister arbetar istället som en intern advokatbyrå på företaget och hanterar de ärenden som uppkommer på case-by-case-basis, utan att förändra och utveckla sina arbetsprocesser.
Vad ser du för skillnad mellan advokatbyråerna och bolagsjuristerna när det kommer till innovation och teknologi i form av utmaningar?
Bolagsjuristerna har ju mycket mer att vinna på denna innovation, men har oftast inte resurserna för sådana projekt. De måste istället köpa in kompetensen, vilket förutsätter aktörer som kan bistå bolagsjuristerna med detta.
Advokatbyråerna, som skulle kunna bli en sådan aktör, har däremot inga egentliga incitament för större förändringar så länge de har kvar sin affärsmodell med fokus på debiterade timmar. Både affärsmodellen och den organisatoriska strukturen gör det svårt att förändra sättet att leverera tjänster, då det påverkar allt från betalningsmodeller gentemot klienter till utvärdering av juristernas prestationer och den interna ersättningsfördelningen. Det finns därför en stor risk att innovationen begränsas till effektivisering av befintliga arbetsprocesser istället för att verkligen utveckla något nytt med hjälp av teknik. När det gäller advokatbyråernas utveckling är det dock intressant att notera det lagförslag som troligtvis kommer läggas fram i Norge nästa år om att tillåta externt ägande. Om detta skulle bli tillåtet av Advokatsamfundet även i Sverige, skulle det kunna påverka utvecklingen betydligt. Med externt ägande skulle det finnas större möjligheter till andra affärsmodeller och incitament till investeringar, och att få in nya roller och utökade kompetenser för innovation och digitalisering av juristbranschen.
Nyligen kom det ut en undersökning som visade på att Familjens Jurist hamnar i topp bland populäraste arbetsplatsen för unga jurister. Vad beror det på tror du? Är det att dom har lyckats med sin digitala resa?
Familjens Jurist som inte bedriver sin verksamhet som en advokatbyrå har haft möjlighet att ta in andra kompetenser för att vidga sitt erbjudande, genom att använda en kombination av traditionella tjänster och onlinetjänster. Om det skulle vara detta som har gjort att de ökat sin attraktionskraft bland nyexaminerade jurister, så är vi extra glada då vi varit en viktig partner där genom att dels bistå dem med digitaliseringen av interna ärenden och dels levererat deras onlinetjänst. Jag tror i vart fall att det är ett tecken på att nyexaminerade jurister idag ser att det finns fler karriärvägar att välja på och att många är intresserade av andra roller än den traditionella biträdande juristrollen.
Hur stor påverkan tror du att den digitala biten har för att vara en attraktiv arbetsplats för jurister över lag?
Det är väldigt viktigt att kunna erbjuda en arbetsplats som framstår som modern och där man som jurist känner att man får stöd att arbeta effektivt med bra hjälpmedel. Som nyanställd vill man veta att man har bra verktyg och stöd för att snabbare komma in i arbetet och kunna få intressanta uppdrag, och som mer senior jurist är det viktigt att den administrativa delen av arbetet inte riskerar att bli betungande utan att man kan fokusera sin arbetstid på kvalitativt juridiskt arbete. Det är också viktigt att man som byrå har en strategi för digitalisering, så att man inte riskerar att hamna efter i utvecklingen. Men samtidigt är det en balansgång, då en alltför genomgripande digital strategi kan vara svår att relatera till och kan riskera att få en avskräckande effekt istället.
Man pratar mer och mer om det ”alternativa karriärvalet” för jurister. Tror du att vi kommer få se en ökning av kombinerade kompetenser inom juridik och teknik?
Det bör absolut bli en större diversifiering bland juristroller. Det kommer bland annat behövas personer som har kombinerade kompetenser inom juridik och teknik för att exempelvis projektleda digitaliseringsprojekt. Det gäller dock att vara medveten om vilken kompetens man har och vad man kan bidra med, och vara ödmjuk gentemot andra specialister. Det är därför inte meningsfullt för alla jurister att själva lära sig att programmera IT-lösningar, utan det handlar om att förstå möjligheterna med tekniken och hur den kan användas i arbetet och i erbjudandet till klienter. Det viktiga är att kunna kommunicera och samverka för att dra full nytta av alla olika kompetenser. Digitaliseringen gör också att jurister måste bli tydligare i sin roll som jurist, där man t.ex. antingen kan gå mer åt specialiserings-hållet eller mer åt att bli en projektledare för klientens juridiska behov. Det positiva är att utrymmet för nya utvecklande karriärvägar och arbetsmetoder inom juristbranschen ökar och att man idag är mer fri att skapa sin egen roll. Behovet av duktiga jurister kommer dock alltid finnas, det handlar mer om att renodla och vidga erbjudandet. T.ex. genom att dela upp uppdrag i olika beståndsdelar och använda teknik i vissa delar, outsourcing i vissa och riktigt skickliga jurister i vissa delar.